Okej, min nyfikenhet fick övertag och jag har provat att använda ägglossningsstickor. Igår och idag. Och nu är jag ändå inne i träsket och känner att jag ska köra på denna månaden och så får vi se om det ger resultat. 

I vilket fall som helst är jag glad att jag testat, jag är inte ett dugg mer stressad, snarare tvärtom, det känns lungt och skönt att ha en sorts bevis på att något händer i kroppen, och jag ser fram emot att få en klarare bild över hur min cykel fungerar. 

 

Visst, man ska inte ropa hej innan man kommit över ån, men änsålänge är jag positivt inställd och glad att jag testat. Sparar testerna, markerade med tid och datum för att ha något att jämföra med, man (läs: jag) glömmer så snabbt sitt förra resultat. Det märkte jag idag när jag tog test nummer två, tyckte att strecket var mycket svargare, men när jag jämförde var det precis lika starkt. Minnet är inte det första man kanske ska lita på alltid.

 

Jag har fått lite frågor om mitt liv, som jag visserligen svarat på i kommentarerna, men tänker att jag lika gärna kan ge er allihop lite svar :)

 

Jag pluggar vid högskola, läser fristående kurser, just nu en för att komplettera till mina gymnasiebetyg inför ansökan till en utbildning. Jag har inget emot att eventuellt påbörja en utbildning och sedan ta ledigt för att vara mammaledig, ser snarare det som något positivt eftersom man då är inne i systemet och inte behöver börja om när man väl vill tillbaka till studierna, då hoppar man bara på där man senast var. 

Jag har två bonusbarn, min man har en pojke och en flicka sedan ett tidigare förhållande, de bor hos oss varannan vecka och jag ser fram emot att ge dem ett syskon, den äldsta av dom har uttryckt en önskan om att få ett till syskon här hemma, så det känns spännande att de ska få dela detta med oss och att jag kan ge dem ett syskon, en liten som är syskon med dem och en del av mig. 

 

Har ni andra funderingar så fråga på! Det är så kul att ni är så många som delar detta med oss! 

/TJ