Har däremot haft förvärkar inatt, typ mensvärk. Höll mig vaken till ungefär klockan fyra o sen somnade jag mitt i en värk så när jag vaknade var värktimern på 98 minuter. Ingen dålig värk ;) så något verkar vara på gång, hoppas förkylningen försvinner först bara. 

Idag ska jag till BM för överburenhetskontroll. Får se om hon kan trolla igång mig kanske. Storasyster är hos mamman med sin ögoninflammation över dagen, lilla tjejen var så svullen imorse o helt varig i ögonen, men pigg som en lärka. Underligt fenomen det där med sjuka barn. Hon höll låda hela morgonen o skulle springa o hoppa överallt, man vill typ skaka henne och säga: "du är sjuk, var utslagen och sov unge!"

Jag ska i alla fall dricka te och sova nu mellan allt som måste göras idag. :)

Jag hoppas, hoppas, hoppas på att hen kommer senast i helgen. Tycker det är dags nu, resten av familjen håller med. Så Lille Skutt är nedröstad om hen vill stanna inne längre än så. 

Fullgången. Hundra procent. Men inte ett enda tecken på att Lille Skutt är på väg att komma ut till oss. Kanske trivs för bra? Men hen har ingen aning om hur mysigt det blir här ute hos oss! Komsi komsi och mys med oss!! 

Idag blir en lugn dag känner jag, har ingen lust att göra mycket mer än ligga i sängen och mysa, så det är väl vad dagen kommer gå ut på om inget oförutsett inträffar :)

I min familj är alla förstfödda sen minst fem generationer tillbaka födda den 28:e i olika månader. 

När min mamma väntade mig, jag var beräknad den 16:e januari så sa mi n morfar "hon kommer den 28:e!" Och se på fan, mamma fick vänta 12 dagar extra innan jag tittade ut. 

Så när jag berättade att jag väntade barn log mamma och sa till mig, det morfar sagt till henne 26 år tidigare. Och imorgon är det den enda 28:e som bebisen kan komma framöver. Så det är ganska spännande hos oss nu, vi är förberedda och redo och vi är medvetna om att det eventuellt kan sätta igång ikväll, inatt eller tidigt imorgonbitti. 

Så det är spännande idag och jag tänker vila så mycket jag bara kan och äta bra mat hela dagen. Lovar att informera imorgon om det inte blivit någon bebis! 

90%. Vilken milstolpe, så mycket tid som har passerat, så långt vi kommit. 

Känns ofattbart att jag en gång inte ens trodde jag skulle komma förbi vecka tolv, och än mindre att det skulle visa sig en bebis på första ultraljudet. Nu är den onekligen där inne och vi har tagit oss så långt att den om en vecka och en dag vekligen är klar att komma ut, och det är, som de säger, normalt. 

90%. I backspegelen har det gått så fort och det känns som att jag kommer missa de sista tio om jag inte är observant. 

Så jag begav mig ut, kom till Ica och gick in o köpte saffran och rengöringsmedel till tvättmaskinen. Gick sen hem och tur var att jag inte var så långt hemifrån för jag fick stanna ett par gånger till följd av sammandragningar, som fortfarande inte gör ont, men är rätt tuffa när man är ute och går.

Väl hemma satte jag igång med att rengöra tvättmaskinen och när jag kommit igång så skrubbade jag rent ugnen och gjorde en grundlig städning av hela köket. Därefter satte jag igång med att baka lussebullar, när allt var klart var klockan fyra, och trots att jag inte fick min utedag så är jag rätt nöjd med min prestation. 

Så nu ska jag ta min kropp och lägga mig i soffan och titta på Tv och klämma så många lussebullar att de tillslut ska spruta ur öronen på mig. :)

I söndags gick jag in i vecka 33. Och denna veckan börjar det kännas att jag är gravid. Dels har magen ploppat fram (det var bannemig på tiden) foglossningarna är påtagliga, framförallt när jag går upp på morgonen, eller på natten för att kissa. Jisses asså, det känns som att hela underredet ska trilla ut när jag reser mig. 

 

Sen har jag fått ett annat litet oroblem som håller på att driva mig till vansisnne. En inneboende i rumpan. Vi ska inte gå in på detalj, men fyfanbian vad det gör ont. 

Nåväl, bebisen har det bra och bullar runt i magen och på torsdag ska vi på vårt nästa ultraljud, äntligen! Ska bli mysigt att se Lille Skutt igen :)

 

 

 

Det var sött o sliskigt men gick ner. Sen tog barnmorskan och gjorde de vanliga kontrollerna, mätte magen som växt ordentligt, hör och häpna! Lyssnade på hjärtat och tog mina värden. Allt var bra och nu ska jag bara vänta till klockan tio för att ta blodprov och se om sockervattnet påverkat mig eller inte. 

SF-mått: 27

Hjärtslag: 150/min

När jag är klar här ska jag bege mig till yogastudion och bygga klart receptionen sen är det bannemig helg :)

Det är som så att jag ska på födelsedagsfirande nu på lördag för en av mina barndomsvänner, och jag vet att det kommer serveras alkohol. Därför har vi planerat in att jag ska ta ett test på lördag morgon för att försöka vara på den säkra sidan. Nu är det som så att jag inte är någon alkoholkonsumerande person vanligtvis, det är ytterst sällan jag dricker, och när jag väl gör det handlar det om max ett gals vin eller en cider. Så det är inte så att jag har någon plan på att supa skallen i bitar.. 

 

Men det är spännande, tycker jag, att ha ett test inplanerat. Och förvånande nog så är det inget som stressar eller pressar mig. Veckan har varit så lugn och skön, jag är nästan chockad själv att jag lyckats släppa alla tankar och all oro som stirrat igång mig de senaste månaderna. Det är så otroligt skönt! I alla fall, lördag morgon är det som gäller, mensen ska vara beräknad där någon gång så det borde kunna ge något svar kan man ju tycka, och vid minsta lilla antydan till plus kommer jag absolut avstå eventuell dryck. Men, samtidigt så blir jag osäker, tänk om de inte visas och jag dricker något, vill inte avstå på grund av onödig oro, eller så, men samtidigt vill jag inte orsaka någon skada... 

Hur tänker ni? 

 

Och sist men inte minst, det är så kul att ni nu är tre som plussat under min bloggtid! Stora Stora grattis till er och jag hoppas att allt går som det ska! 

Tja, nu händer det lite grejer här. 

Igår fick jag en ytterst liten blödning, i samband med att jag skulle göra nummer två. Är otroligt hård i magen och får väl ta i lite väl känns det som.. Men i vilket fall som, på pappret var flytningen lite lätt rosa och idag kom ännu en till. Plus att jag idag har liiiite svag mensvärk, känns det som. 

Mannen tror att jag är gravid, jag är osäker. Men hoppas. Vågar i alla fall inte testa mig förrän när mensen är beräknad, dvs på torsdag. Åh, vad jag hoppas. Men jag vågar knappt hoppas... 

 

Håll tummarna för mig.. :)

Ja, jag vet egentligen inte vad jag ska skriva, men vill gärna uppdatera er. 

Mensen är beräknad den 31 januari, så det är lite mindre än en vecka kvar, vilket betyder att det händer inte så mycket här i vilket fall som.. Men det känns bra, som sagt innan så känner jag ingen stress för en gångs skull. 

 

Lovar att uppdatera om något skulle hända. Annars får ni hålla tummarna för mig, och jag för er!