På gång?
Publicerat den
Var en förvärksfri dag. Fram tills jag kom till BM. Mitt i undersökningen kom en värk, som kändes hela vägen bak i ryggen. Fick ungefär fyra stycken på en timme sen innan det tog en längre paus o nu verkar det vara på gång igen, så nu har jag promenerat på ikea i hopp om att sätta igång det mer & nu ska vi köra o lämna barnen hos mamman för att vara redo om och när det smäller.
28:e?
Publicerat den
Ja, det närmar sig den 28 december. Ödesdatumet.
I min familj är alla förstfödda sen minst fem generationer tillbaka födda den 28:e i olika månader.
När min mamma väntade mig, jag var beräknad den 16:e januari så sa mi n morfar "hon kommer den 28:e!" Och se på fan, mamma fick vänta 12 dagar extra innan jag tittade ut.
Så när jag berättade att jag väntade barn log mamma och sa till mig, det morfar sagt till henne 26 år tidigare. Och imorgon är det den enda 28:e som bebisen kan komma framöver. Så det är ganska spännande hos oss nu, vi är förberedda och redo och vi är medvetna om att det eventuellt kan sätta igång ikväll, inatt eller tidigt imorgonbitti.
Så det är spännande idag och jag tänker vila så mycket jag bara kan och äta bra mat hela dagen. Lovar att informera imorgon om det inte blivit någon bebis!
vecka 38
Publicerat den
Först och främst vill jag säga förlåt för att jag inte uppdaterat alls på ett par dagar.
I söndags gick jag in i vecka 38!!
I den här veckan väger barnet drygt 3 kilo, och är omkring 49 cm långt. De allra flesta barn ligger med huvudet nedåt nu. När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Nu väger barnet drygt tre kilo.Allt fler känner förvärkar.
Förlossningen är jobbig även för barnet. Men barnet klarar detta väl, och har till exempel lagrat extra näring som det kan använda. Underhudsfettet fungerar som energireserv den första tiden efter födseln. (www.1177.se)
Förvärkar tror jag att jag eventuellt kände, mycket svagt, vid tre tillfällen för någon dag sedan, men inget mer. Sammandragningar som vanligt när jag anstränger mig och det börjar trycka neråt betydligt mer än det gjort förut. Speciellt när jag är ute och går, då är det nästan så man blir lite orolig att den ska lyckas trycka sig ut. I övrigt har jag mått bra och varit pigg.
Bortsett från idag, jisseskors så trött jag har varit idag. Lämnade barnen på dagis/skola och åkte rätt hem och gick och la mig. Vaknade två timmar senare och hade bestämt med min pappa att vi skulle luncha men kunde inte ta mig upp ur sängen, huvudvärk som verkade vilja spränga mitt huvud och jag var fortfarande trött. Så jag somnade om och sov ytterligare två timmar, vaknade och fick ta en alvedon mot huvudvärken och vila lite till, och det är först nu jag börjar känna mig som en människa igen. Tur det, för jag har lite jag behöver ordna med innan barnen ska hämtas, men en sak är säker, det bli pizza till kvällsmat för mannen ska iväg och jag har noll energi till att laga mat. Men de är nog ingen som kommer klaga på det, tror jag. :)
Vi var på storföreläsning på BB i tisdags för att få lite information om hur det går till när man kommer in och ska föda, skönt att få lite praktisk information om vad som väntar en och vad som väntas av en. Dagen därpå var jag hos min barnmorska och allt såg bra ut. Mitt järnvärde hade skjutit i höjden och hon vågade knappt tro att man kunde svara så bra på järntabletter som jag gjort (klapp på axeln).
Vikt: 83
Hjärtslag: 145 slag/min
SF-mått: 34
Järnvärde: 134
Nåväl, nu är ni iite mer uppdaterade! Inte alls lång tid kvar och bebisen kan ju komma precis exakt närsomhelst, så jag passar på att vila, och njuta av tillvaron den här sista tiden. Allt är förberett och klart för Lille Skutts ankomst vilket medför att jag verkligen kan slappna av och ta det lungt.
Bajs i byxan.
Publicerat den
När jag packade BB-väskan igår var inte mannen hemma, utan på AW med sitt jobb så jag kunde inte höra med honom om det fanns något speciellt han ville ha med sig. Så det gjorde jag imorse.
Jag: Är där något speciellt du vill ha med dig till förlossningen? Mer än kalsonger och t-shirt
Han: Kalsonger? Vad ska jag med kalsonger?
Jag: Ja, men om du vill byta om.
Han: Asså, jag kommer inte bajsa på mig!
Här försöker man vara omtänksam, jag hade velat byta underkläder innan man åker hem eller går ut eller ja, helt enkelt efter att förlossningen är över. Bara för detta hoppas jag att han bajsar på sig eller svettas mängder, så ska jag inte säga att där ligger kalsonger i väskan förrän han plågats ett tag. Mohahaha.
Extra ultraljud
Publicerat den
Morgonen började på lillans dagis med luciatåg. Som de sjöng och viftade med sina ljus, fina fina ungar. Jag grät typ tre gånger, haha. Skyller på hormonerna...
Efter det hade vi tid på sjukhuset för att göra en sista koll så bebis går upp i vikt som hen ska. Allt såg bra ut och idag väget Lille Skutt 2660 gram och beräknas fortfarande väga runt 3200-3300 om hen kommer på beräknad dag. Följer sin kurva perfekt och var alldeles alldeles underbar där inne. Jättekissnödig även denna gång, älskade lilla bebis är kissnödig varje gång vi gör ulraljud, vilket barnmorskorna är tacksamma för eftersom det visar att njurarna fungerar bra. Så, bra jobbat bebis! <3
När jag kom hem sen satte jag igång med att tvätta allt tyg som är till vagnen, klädsel, filtar, täcke osv. Påbörjade packning av min BB- väska. Vad hade/har ni i er?
I min änsålänge:
- Kläder till bebis
- Pyjamas till bebis
- Amnings BH
- Amingsinlägg
- Leggings, linne, underkläder till mig
- Glasögon
- Schampo
- Nässpray & Astmamedicin
Att köpa
- Balsam & duschtvål i reseförpackning
- Tandkräm & tandborste
Jag vill bara ha med mig det som är nödvändigt, inte överpacka så om ni har några tips eller erfarenheter så dela gärna, gärna med er!
Vecka 37
Publicerat den
Nu betraktas barnet som fullgånget, det vill säga att det är färdigt att födas, mellan vecka 37 och 42. Det väger ungefär 3 kilo och är cirka 48 centimeter långt.
De allra flesta barn har vänt sig med huvudet nedåt. Ibland har huvudet sjunkit ner ordentligt i bäckenet och då brukar barnmorskan säga att det har blivit fixerat. Det betyder att barnet har sjunkit ner så långt att huvudet inte går att rucka på utifrån.
Om barnet ligger med stjärten nedåt, så kallad sätesbjudning, brukar man få komma till förlossningsavdelningen för ett försök att vända barnet. Om det inte lyckas diskuterar man med läkaren vilket som är det bästa sättet för barnet att födas, på vanligt sätt eller med kejsarsnitt. (www.1177.se)
Det är tyngre. Halsbrännan är värre, trodde det skulle minska nu när hen har fixerat sig och sjunkit ner i mitt bäcken, men icke! Knaprar Galieve två-tre gånger om dagen. dricker mjölk som jag aldrig gjort något annat och har försökt med alla husmorsknep man bara kan men lik förbenat håller det i sig. Det är inte hela världen, men ja, befintligt. I övrigt är det kissrutinerna som inte kommer saknas när Lille Skutt väl kommit ut, jesus kors vad det kan trötta ut en att vakna fyra/fem gånger varje natt, det är ju inte så att jag kan skutta upp ur sängen och snabbt besök toan, naaaaaaaaje, den gubben går inte, att resa sig tar sin tid och att sen gå de långa fem meterna till badrummet är smärtsamt. Känns som att blygdbenet kommer knäckas itu för varje steg.
Men allt det är petitesser, för när hen knasar runt i min mage, och barnen kommenterar hur tjock jag blivit, drar upp mina tröjor för att klappa och pussa på magen eller sjunga för bebisen så hade jag kunnat ta vilken fruktansvärd åkomma som helst. Och snart kommer du ut till oss, vi ska få träffa dig, se vem du är, lära känna dig och alla dina knasigheter.
Idag hämtade jag vår bilstol (babyskydd kallas det tydligen...) och tog en sväng på IKEA för att köpa det som behövdes till spjälsängen. Så nu ligger madrassen på vädring, vilket den tydligen ska göra i 72 timmar, och i veckan som kommer hade jag tänkta tvätta upp sängkläderna, och alla kläder, om tre dagar bädda sängen och organisera de små kläderna i byrålådan, påbörja mitt förlossningsbrev och sist men inte minst: packa BB- väskan - i alla fall fudera ut vad som är nödvändigt och påbörja det med. Så det blir en spännande vecka, fylld till bredden med bebis i åtanke <3
Den är här, den är hemma.
Publicerat den
Vår fina vagn, jag har suttit och tittat, klämt, gungat och kört den fram och tillbaka, som om jag försöker vagga någon till sömns. Sen har jag bäddat på alla möjliga sätt och plockat fram skötväskan för att få se den in action. Och allt är perfekt, nu fattas bara bebisen. Kom! Nej, kom inte, bli färdig först. Men kom sen, gärna i tid. Så jag kan få bädda ner dig i din mysiga och varma vagn och gå långa promenader.
Efter att jag kört allt skit till soptippen så passade jag på att köra hem till min mamma och hämta hem vagnen, nu finns det ju plats i förrådet och det kändes som att det var på tiden att få hem den, snart är det ju dags att tvätta upp allt och förbereda inför ankomsten. Och ja, som ni förstår så har jag spenderat den senaste timmen med att beundra Lille Skutts vrålåk.
Efter att jag kört allt skit till soptippen så passade jag på att köra hem till min mamma och hämta hem vagnen, nu finns det ju plats i förrådet och det kändes som att det var på tiden att få hem den, snart är det ju dags att tvätta upp allt och förbereda inför ankomsten. Och ja, som ni förstår så har jag spenderat den senaste timmen med att beundra Lille Skutts vrålåk.
Maken är sjuk, förkyld till tusen så nu ska jag ta hand om honom lite, imorgon fortsätter projekt röja-undan-allt inför flytt & bebis. Sen håller vi helg!
Vecka 35
Publicerat den
Nu ökar man snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till fostret, som nu väger ungefär 2,4 kilo. Det har blivit knappt 47 centimeter långt.
Fostret har lagt på sig mer fett. Huden är tjockare och mindre genomskinlig. Det ulliga hår som tidigare funnits på kroppen är borta, och huden är täckt av rikligt med skyddande fosterfett. Om barnet skulle födas nu kan det vara så insmort att huden är vit och kletig av allt fett. Fettet gör att huden blir mycket mjuk.
De flesta barn ligger med huvudet nedåt. När barnet har ställt in sig på rätt sätt känner många en lättnad. Nu börjar det bli mer verkligt, snart kan barnet komma. Livmodern har vuxit sig så hög att den når upp under (www.1177.se)
Egna reflektioner: Magen växer (tjoho) och det börjar kännas mer och mer verkligt att det kommer komma en bebis ur mig om ca fem veckor. Kroppen är rätt pigg och igång fortfarande, jag blir trött snabbare såklart, men än så länge kan jag leva på rätt bra.
Jag har börjat skaffa mer saker inför Lille Skutts ankomst; idag köpte jag en Brio åkpåse och igår vann jag en auktion på Tradera, en polarn & pyret overall som blir perfekt att ha i åkpåsen. Jag har ju tidigare försökt köpa saker till bebisen men inte kunnat, vid flera tillfällen har jag stått med bebiskläder i handen men inte kunnat gå och betala dem, det var för overkligt att jag skulle behöva något sådant. Men nu är det kul och känns bra i hela kroppen när jag förbereder till hen. Det är jag himla glad för, man behöver ju ha en hel del klart innan förlossning så man kan åka hem utan att behöve styra upp en massa saker.
Vecka 34
Publicerat den
Nu är fostret så moget att om förlossningen startar försöker inte förlossningspersonalen skjuta upp födseln.
De flesta barn som föds efter vecka 34 klarar sin andning bra och klarar sig utan kuvös. Men de är fortfarande ömtåligt och behöver oftast hjälp att hålla värmen och få i sig näring.
Vikten är uppe i ungefär 2,3 kilo och längden i 46 centimeter. (www.1177.se)
Magen börjar ta sig, det är som att den ploppade ut över en dag. Det börjar kännas mer och mer att jag närmar mig slutet av graviditeten, sakta men säkert. Nätterna, eller rättare sagt kvällarna, är tuffa. Vissa kvällar kan jag bli orolig och rädd inför förlossningen, att jag inte kommer kunna hantera smärtan, eller att jag inte kommer kunna ta hand om bebisen och en rädsla för att jag inte kommer kunna hantera dens syskon, speciellt Lillan, hon är tre år, hon kommer troligen (oavsett hur kul hon tycker att det ska bli) bli svartsjuk och tänk om jag inte kan hantera det, tänk om jag inte kan hantera henne rätt? Ovanpå detta så är det sååååå svårt att somna om kvällarna, det kryper i benen, bebisen tar plats och bestämmer hur jag får och inte får ligga. Hen kan gå loss fullständigt om min liggposition inte passar, detta gäller då när jag ligger på sidan, på ryggen funkar, men där hamnar all tyngd och all bebis långt bak i kroppen och den sparkar eller petar med en armbåge eller ett knä på ryggraden - den mest obehagliga känslan någonsin. Sen ska vi inte börja på hur många gånger jag måste kissa innan jag ens kan somna, haha.
Det är en tuff period fysiskt, men vi har det mysigt. Håller på att förbereda inför flytten (längtar så!) och idag ska jag visa lägenheten vi bor i nu för en sökande, därefter ska jag åka ut till min mamma och min lillasyster, hon är fototokig och ska få ta ordentliga magbilder så det är gjort, annars kommer jag säkert lyckas skjuta upp det till det är för sent och magen är borta.
Nu får jag göra mig klar, kan inte visa lägenheten i mjukiskläder.. ;)
Jag är medveten om att jag är fullständigt orimlig.
Publicerat den
Vi skulle åka in till stan, tänkte köpa lite bebiskläder för första gången. Vi snickesnackade om lite allt möjligt och jag berättade att jag skulle vilja åka till Astrid Lindgrens värld med barnen nästa sommar. Och att jag tänkte att barnens mamma ju kunde följa med (med en kompis eller respektive) men då att vi bor i varsin stuga. Ja sa min man... "Så kan jag och hon bo i en stuga o du o alla barnen i den andra"
Följden av detta, faktiskt oskyldiga skämt, blev att jag fullständigt flippade ut, vägrade gå någonstans med honom och med tårarna rinnandes ner för kinderna tog jag på mig och stormade iväg. Under tiden bad han om ursäkt o allt han kunde, men det spelade ingen roll. Hormonerna flippade ut! Och mitt i min hormonkaskad så inser Jag att det är en extrem överdrift från min sida, men hormonerna är så, så mycket starkare och mer överväldigande än Jag kan hantera så jag gick.
Nu har jag köpt bebisens första kläder ( från mig dvs) och vill åka hem, men jag skäms...
Åkpåse
Publicerat den
Puh, jag ligger helt utslagen i sängen efter en stor middag. Fick för mig att göra pommes, grillad kyckling, sallad & bearnaisesås och tryckte i mig två portioner, så nu är jag proppmätt och halvt komatiserad.
Idag har jag vart hemma hos en vän och druckit té och pratat en hel del bebis. Jag försöker lista ut vad jag ska ha i barnvagnen när bebisen kommit ut. Ska man ha åkpåse i vagnen och en tunnare overall, eller tjock overall o täcke. Något måste jag ha på plutten eftersom det finns en risk att man kanske kommer behöva amma eller om man av annan anledning behöver ta upp lille skutt så vill jag ju inte att hen ska frysa..
Det är så mycket man behöver lista ut och fixa innan bebisen kommer. Och jag vet ingenting, har ju aldrig fött barn förut, och inte haft spädbarn under vinterperioden förr. Så jag är helt grön, vet inget och noll erfarenhet, en sits jag inte är helt nöjd med. Föredrar att ha lite erfarenhet i alla fall. Men det går inte i detta fallet.
Hur har ni gjort om ni har eller ska få vinterbebisar?
Jag är med skötväska och spjälsäng..
Publicerat den
..vem kunde tro det i förmiddags?! Inte jag i alla fall..
Jag hittade en fantastisk skötväska i en loppisgrupp på Facebook, och en stund senare snubblade jag över en spjälsäng från IKEA (Hensvik) som skänktes bort mot avhämtning. I hur gott skick som helst, så jag skyndade och hämtade den och därefter körde jag och tittade på skötväskan. Och den var perfekt! Så jag slog till, den fick jag ge 200 kronor för, men den är absolut värd vartenda öre och lite till om du frågar mig. Knappt använd, jättefin och tillverkad av återvunnet material - jackpot!
Det blev en bra inköpsdag till Lille Skutt, och nu är jag färdig efter flängande fram och tillbaka. Så nu blir det soffläge och Så mycket bättre om en timme.
Hoppas ni haft en härlig lördag.
Bebisshopping
Publicerat den
Godmorgon!
Igår begav jag mig till Gekås för att köpa lite som kan vara bra att ha till bebisen. Det var kanske inte jättegenomtänkt med tanke på att stora delar av Sverige har höstlov. Herre-min-gud vad där var packat med folk. I alla gångar var det full trafik, plus alla dessa fantastikt parkerade kundvagnar lite här och var.
Kaoset till trots fick jag tag i en hel del som kan behövas. Stora saker som skötbädd osv kommer jag ordna på annat håll, men nödvändiga bassaker fick åka med hem och till och med maken tyckte att det var bra inköp när jag hade genomgång hemma på kvällen. :)
Dessutom körde jag förbi apoteket och hämtade ut en babybox, och blev mycket positivt överraskad av vad det fyllt den med. Till skillnad från Babyproffsens box, som var något av en besvikelse, så fanns det ytterst smarta grejer i den, enligt mig. Pysventil, nappflaska, napp och bubbelbad till bebisar och två tidningar, en till mig och en till min man.
Gårdagen blev en bra dag, helt slut när jag kom hem och jag fick lite foglossning efter shoppingen, men det är skönt att ha det mesta som kommer att behövas, bortsett från de stora sakerna som skötbord, spjälsäng, men det får vänta ett tag till, i alla fall tills vi vet om vi får lägenheten som vi har på gång eller inte. Så man vet hur man kan inreda. :)
Nu ska jag återgå till mig frukost och sen lämna tillbaka bilen till min pappa som jag lånade igår.
Vecka 31
Publicerat den
Barnet är nu cirka 40 centimeter långt från huvud till fot. Nu börjar det närma sig födelselängden. Många har redan hår på huvudet som kan ha vuxit upp till två centimeter. Barnet kan ha lagt sig tillrätta med huvudet nedåt men det är inte säkert. För förstföderskor fixeras den delen av fostret som kommer först i bäckeningången ofta tidigare än för dem som fött barn tidigare. Hos de sistnämnda kan föregående fosterdel vara rörligt ända tills förlossningen startar.
Vikt 1 800 gram.
Egna tankar: Sedan förra veckan är det inte jättestor skillnad såhär långt. Som jag skrivit innan så märks det att bebisen har en ganska omfattande tillväxtperiod nu. Det spänner i ligamenten som håller upp livmodern och det känns starkare när bebisen rör sig och livmodern tränar mer och mer. Det är en intressant (läs: konstig) känsla, jag känner så tydligt hur hela livmodern blir hård och spänner sig men det gör inte ont, fast det känns som att det borde göra ont eftersom den krampar, men icke. Hormonerna har lugnat sig en hel del, vilket jag är tacksam för, det gör livet lättare. Så, ja, i det stora hela rullar det på och går framåt.
Veckan som kommer är barnledig och jag hade tänkt åka till Ullared för att köpa på mig lite till bebisen och mig själv, det behövs ju en hel del märkte jag när jag och en vän diskuterade vad hon verkligen behövt efter förlossningen (det är underbart att ha en nära vän som nyss fått barn när man själv väntar ett). Det är ju en hel del som man inte behöver och minst lika mycket som man faktiskt behöver. Så för att spara en slant satsar jag på en tur till Gekås. I helgen åker mannen bort och jag är gräsänka, vilket ska bli riktigt skönt, helt ledig och helt ensam. Jag ska verkligen passa på att bara njuta och skämma bort mig själv med allt jag kan komma på som jag inte skulle få för mig att göra när han är hemma. :)
Nu ska vi iväg och åka skridskor!
