Har inte tappat det!
Publicerat den
Har bara haft fullt upp med allt. Det är inte ofta man har (läs: tar sig) tid till att sitta vid datorn. Det mesta internetkopplade händer via telefonen när lillan sover. Hon sover fortfarande inte hela nätter och det är som de är, man klarar det. Man klarar oväntat mycket när man fått en bebis. Fascinerande.. Men nu var det inte det jag skulle skriva om..
Sommaren har kommit till Skåne och det är varmt!! Bebis är förkyld, jag likaså. Hon hade sin första feber (som inte var vaccinrelaterad, dvs) och fick en alvedon när hon var otröstlig sen sov hon gott, lilla plutten. Nu ligger hon och tvärvägrar sova middag. Fullständigt utmattad men hon ska bannemig inte sova, enligt sig själv. Som tur är brukar hon trötta ut sig själv ganska snabbt efter att man gett henne nappen som hon spottat ut. Får väl passa på att klargöra att jag inte sitter och låter henne ligga och gråta ensam, går in och tröstar o ger nappen med jämna mellanrum.
Mannen har varit borta med jobbet så jag och lillan spenderade gårdagen och natten hos min syster som har FF. Mamma med man är bortresta så vi lagade pasta pesto, bakade rabarberpaj och hade de allmänt mys.
Gud vilket flyktigt inlägg detta blev, men det är svårt att hitta en sak att skriva när man inte skrivit på länge, det händer så mycket hela tiden. Lillan är nu fyra månader, 6445g och 62cm lång. Hon växer så det knakar och vi har börjat med smakortioner, eller ja, en tesked. Hittils har vi testat fruktmos med ris och gröt. De har båda gått hem, men mest fruktmos, där blev hon rätt förbannad när hon inte fick mer, haha. Hon vill äta när vi äter, det är så gulligt att se henne sitta och smaska, en tesked tar rätt lång tid att få ner. Inte det lättaste att börja äta från sked.
För min del har det hänt en hel del, kroppen är kaos! KAOS. Jag har inte tagit mig i kragen och börjat med yogan än och det känns. Känner hur varje muskel jag har i kroppen förtvinar, snart är jag bara en kötthög. Sömnbrist och lathet är en dödlig kombination vill jag lova, men nu går mannen på semester nästa vecka, så då tänker jag komma igång med besked, minst tre yogapass i veckan, plus morgonyoga hemma när lillan sover sin förmiddagslur. För det här funkar inte, såhär klen kropp o dålig hållning har jag nog aldrig haft. Så, nu blir det ändring. Nu när jag ändå är inne på banan så ska jag passa på att boka pass.
3 månaders vaccination
Publicerat den
Det går högt och lågt idag.
Lille Skutt firar tre månader idag!! Tjohoo.
Vi tog första vaccinationen idag. Usch och fy. Hon grät, jag grät, pappan klappade på oss. Såklart satt hon hos pappa eftersom han var den som var lugnast och skulle förbli lugn men jag stod inte emot när hon grät efteråt, ville bara krama och trösta, trots att mina tårar rann de med.
Men det blev bra. Vi grät o kramades och sen somnade hon i vagnen. Och där ligger hon nu. Älskade ängel, vilka känslor man känner för en så liten människa ❤️
Konsumerad
Publicerat den
Dagarna har varit fyllda med renovering av lägenheten och bebisgos.
Lägenheten börjar ta sig, köket är halvklart, vi måste spärrmåla taket innan vi kan bli helt klara. Men vi är på god väg och det känns fantastiskt.
Jag och Thea börjar hitta våra rutiner, vardagen blir lättare. Har börjat leka lite, mest jag men Skutt tittar på och är road. 
Imorgon kommer bonusbarnen och även på den fronten börjar det bli normalt, jag har mer tid eftersom Thea har fastare rutiner och framförallt eftersom kroppen är på g igen, sömnen är betydligt bättre. Nästa vecka när vi lämnat barnen kommer äntligen min svägerska, Theas faster och hälsar på (hon bor i Belgien om jag inte skrivit det innan). De har ännu inte träffats så jag ser fram emot det!
Sen har vi också tränat nacken
Nu har bebis somnat på mig så jag ska ta en liten vilopaus jag med.
Long gone.
Publicerat den
Ja, nu är det verkligen hundra år sen jag gjorde mig hörd här. Och det har flera olika anledningar. För det första har jag inte suttit vid en dator sen Lille Skutt kom till världen, detta är nog första gången (om man bortser från de två gånger jag betalat räkningar, men då gjorde jag bara det). Hon har varit något av en klängapa och jag kan inte klaga, jag vill ju gärna ha henne nära hela tiden.. Eller ja, hade man inte varit tvungen att få hemmet och livet att rulla på så hade jag kunnat ligga med henne i soffan hela dagarna och prata & leka.
Men allt som tiden gått har jag insett vilka saker som kan komma till användning, först var en babysitter och fick först en av min mamma i födelsedagspresent, och den var helt oanvändbar. Thea kunde inte sitta i den alls, utan rullade ihop typ. Testade sen en BabyBjörn hemma hos en kompis och hon älskade den, så jag köpte en omedelbart. Och den har kommit till användning vill jag lova.
Jag kunde t.ex. ta en dusch, smörja in mig och klä på mig i lugn och ro medan hon satt och tittade på och gungade i sin babybjörn.
Nu har hon börjat sova ordentligt om nätterna (vågar knappt skriva det) vaknar en gång, vid fyra, och äter. Sen vill hon gärna sova hos oss, och det kan hon få. Men vi sover så dåligt, hon har för mycket space och sparkar sig runt i sängen, vilket gör att jag vaknar hela tiden. Så igår satte jag mig och sydde ett babynest att ha i sängen och så bra vi sov! Hon sov så mycket bättre för hon kunde inte rulla iväg och jag behövde inte oroa mig för att rulla över henne och fick heller inte mindre plats när hon rullar efter mig.
Jag ska försöka uppdatera mer och bättre i fortsättningen. Nu ska jag äta min lunch (som hunnit bli kall) och sen vila lite innan Skutt vaknar.
Då kör vi..
Publicerat den
Har lyckats få mjölkstockning, så jag fick investera i en bröstpump eftersom Lille Skutt inte kan äta från båda tuttarna varje gång. Så nu hade jag tänkt testa den.
Önska mig lycka till.
Bajs och mjölk
Publicerat den
Ja. Ungefär så är min vardag nu. Lille Skutt äter och bajsar on vartannat. Byta blöja, amma, byta blöja. Och så om igen.
Och för första gången är jag någons absoluta favorit, i vått o torrt. På natten går det inte för sig att sova någon annanstans än på mitt bröst, på dagen vill hon vara med hela tiden. Sover max ensam i en timme. O då är det mycket jag ska hinna med. Passar på att göra de saker som inte går att göra med en bebis på magen (bärsjalen har räddat både mitt förstånd o min vardag).
Men inte kan man klaga, hjärtat smälter o all trötthet försvinner (nåja, nästan) när man tittar på henne och hon sover så gott mot min kropp, eller när hon med stora ögon tittar på världen hon har runt om sig <3
En vecka
Publicerat den
Hon blev en vecka idag. Vår finaste lilla skapelse. Hon är alldeles underbar, helt perfekt och kärleken till henne är oändlig.
Jag mår fysiskt bra, kroppen återhämtade sig snabbt. Precis som med graviditeten är jag imponerad av hur snabbt min kropp sköter det som behövs skötas, magen försvann, mjölken kom och det lilla jag sprack läkte på någon dag.
Psykiskt dock, har jag vart ett vrak sedan i onsdags. Våra första dagar hemma var lugna och sköna. Vi hade tid till varann och allt kändes bra.
Sen kom onsdagen, bonusbarnen skulle till oss. Jag fick på tisdagskvällen en släng av baby blues, tittade på Thea och fylldes med så myclet lycka och kärlek men tårarna bara sprutade, jag ville ha mer tid innan huset fylldes med tjo och tjim. Vi har ju inget sovrum, utan sover i vardagsrummet (ifall någon missat det). Så utan frizon och helt naken (metaforiskt) blev jag helt förstörd av att de kom och skulle pilla med sina förkylda (dock tvättade, men ändå) fingrar på min lilla lilla människa. Som fortfarande var/är så ny. Och det skreks och bråkades och slogs o var med andra ord som vanligt med dem o mellan dem. Men för mig var det för mycket. Jag ville bara ha lugn och ro och jag ville att min man skulle vara med oss och kunna fokusera på oss endast. I alla fall tills vi alla tre verkligen landat i den här nya verkligheten.
Ovanpå det blev jag rädd för allt, för hennes skull. Snö är kallt och jag ville inte gå ut med henne. Bilar är farliga, människor är bacillfyllda, vagnen är så stor för hennes lilla kropp, ja, jag blev rädd för allt.
Men jag kämpar på, vi har åkt bil både med pappa och själv, hon har badat sitt första bad och vi har gått en liten promenad. Jag har gråtit vid varje tillfälle men jag har gjort det! Och det känna bättre efter varje sak jag gör. Det är bara till att göra det. Sakta men säkert börjar jag känna mig stabilare och starkare igen (tycker fortfarande att kylan och blåsten vi har här är ett jäkla påfund) och imorgon lämnar vi barnen, vi har en ny deal nu ett tag framöver för att vi ska flytta och få en chans att bara vara vi tre och verkligen bli hemma tillsammans, tack och lov.
Finaste sköldpaddan <3
Lille Skutt är här <3
Publicerat den
Äntligen! Efter en hel natts värkar hemma åkte vi in vid sju imorse. Klockan 14.21 ploppade vår fina tjej ut, 3375 gram tung och 51 cm lång.
BF+5
Publicerat den
Intet nytt att rapportera om bebisankomst.
Jag hoppas, hoppas, hoppas på att hen kommer senast i helgen. Tycker det är dags nu, resten av familjen håller med. Så Lille Skutt är nedröstad om hen vill stanna inne längre än så.
BF+3
Publicerat den
Lille Skutt är fortfarande M.I.A och håller sig borta med en stark envishet.
Det är rätt blandade känslor, ena stunden är jag så laddad och redo för att det ska sätta igång. Men lika snabbt kan det skifta och jag är rädd för hur ont det kommer göra och då känner jag mig långt ifrån redo och vill att hen stannar inne i minst en månad till. Så går det fram och tillbaka. Längtan och förtvivlan.
Inatt ökade trycket neråt, och det kändes tyngre när jag gick upp för att kissa (min stackars man vaknar varje gång och undrar hur det är med mig) och det känns som att jag har mer sammandragningar, fortfarande helt smärtfria, men de kommer oftare och håller i sig lite längre tror jag. Eller så är det bara önsketänkande. Dessutom vet jag inte om det betyder något eller om det bara är vad det är..
Mina tankar är rätt spridda, så jag hoppas att ni har överseende med att inläggen också blir ofokuserade. :)
BF+2
Publicerat den
Rapporterar avsaknad av bebis. Fortfarande inga känningar så de är bara att passa på att göra allt som kan behövas inför ankomsten och flytten så får vi se om Lille Skutt tittar ut imorgon.
Dagen D
Publicerat den
Fullgången. Hundra procent. Men inte ett enda tecken på att Lille Skutt är på väg att komma ut till oss. Kanske trivs för bra? Men hen har ingen aning om hur mysigt det blir här ute hos oss! Komsi komsi och mys med oss!!
Idag blir en lugn dag känner jag, har ingen lust att göra mycket mer än ligga i sängen och mysa, så det är väl vad dagen kommer gå ut på om inget oförutsett inträffar :)
28:e?
Publicerat den
Ja, det närmar sig den 28 december. Ödesdatumet.
I min familj är alla förstfödda sen minst fem generationer tillbaka födda den 28:e i olika månader.
När min mamma väntade mig, jag var beräknad den 16:e januari så sa mi n morfar "hon kommer den 28:e!" Och se på fan, mamma fick vänta 12 dagar extra innan jag tittade ut.
Så när jag berättade att jag väntade barn log mamma och sa till mig, det morfar sagt till henne 26 år tidigare. Och imorgon är det den enda 28:e som bebisen kan komma framöver. Så det är ganska spännande hos oss nu, vi är förberedda och redo och vi är medvetna om att det eventuellt kan sätta igång ikväll, inatt eller tidigt imorgonbitti.
Så det är spännande idag och jag tänker vila så mycket jag bara kan och äta bra mat hela dagen. Lovar att informera imorgon om det inte blivit någon bebis!
Jul och magen.
Publicerat den
Vi har firat jul, fått en massa klappar till bebis, ätit och slappat, och än är vi inte helt klara. På lördag ska vi fira jul med barnen och deras faster samt farmor. Men fram till dess kan vi njuta av att ha avklarat två av tre möjliga.
Ville mest uppdatera för att bjuda på veckans mage:
Extra ultraljud
Publicerat den
Morgonen började på lillans dagis med luciatåg. Som de sjöng och viftade med sina ljus, fina fina ungar. Jag grät typ tre gånger, haha. Skyller på hormonerna...
Efter det hade vi tid på sjukhuset för att göra en sista koll så bebis går upp i vikt som hen ska. Allt såg bra ut och idag väget Lille Skutt 2660 gram och beräknas fortfarande väga runt 3200-3300 om hen kommer på beräknad dag. Följer sin kurva perfekt och var alldeles alldeles underbar där inne. Jättekissnödig även denna gång, älskade lilla bebis är kissnödig varje gång vi gör ulraljud, vilket barnmorskorna är tacksamma för eftersom det visar att njurarna fungerar bra. Så, bra jobbat bebis! <3
När jag kom hem sen satte jag igång med att tvätta allt tyg som är till vagnen, klädsel, filtar, täcke osv. Påbörjade packning av min BB- väska. Vad hade/har ni i er?
I min änsålänge:
- Kläder till bebis
- Pyjamas till bebis
- Amnings BH
- Amingsinlägg
- Leggings, linne, underkläder till mig
- Glasögon
- Schampo
- Nässpray & Astmamedicin
Att köpa
- Balsam & duschtvål i reseförpackning
- Tandkräm & tandborste
Jag vill bara ha med mig det som är nödvändigt, inte överpacka så om ni har några tips eller erfarenheter så dela gärna, gärna med er!
Vecka 37
Publicerat den
Nu betraktas barnet som fullgånget, det vill säga att det är färdigt att födas, mellan vecka 37 och 42. Det väger ungefär 3 kilo och är cirka 48 centimeter långt.
De allra flesta barn har vänt sig med huvudet nedåt. Ibland har huvudet sjunkit ner ordentligt i bäckenet och då brukar barnmorskan säga att det har blivit fixerat. Det betyder att barnet har sjunkit ner så långt att huvudet inte går att rucka på utifrån.
Om barnet ligger med stjärten nedåt, så kallad sätesbjudning, brukar man få komma till förlossningsavdelningen för ett försök att vända barnet. Om det inte lyckas diskuterar man med läkaren vilket som är det bästa sättet för barnet att födas, på vanligt sätt eller med kejsarsnitt. (www.1177.se)
Det är tyngre. Halsbrännan är värre, trodde det skulle minska nu när hen har fixerat sig och sjunkit ner i mitt bäcken, men icke! Knaprar Galieve två-tre gånger om dagen. dricker mjölk som jag aldrig gjort något annat och har försökt med alla husmorsknep man bara kan men lik förbenat håller det i sig. Det är inte hela världen, men ja, befintligt. I övrigt är det kissrutinerna som inte kommer saknas när Lille Skutt väl kommit ut, jesus kors vad det kan trötta ut en att vakna fyra/fem gånger varje natt, det är ju inte så att jag kan skutta upp ur sängen och snabbt besök toan, naaaaaaaaje, den gubben går inte, att resa sig tar sin tid och att sen gå de långa fem meterna till badrummet är smärtsamt. Känns som att blygdbenet kommer knäckas itu för varje steg.
Men allt det är petitesser, för när hen knasar runt i min mage, och barnen kommenterar hur tjock jag blivit, drar upp mina tröjor för att klappa och pussa på magen eller sjunga för bebisen så hade jag kunnat ta vilken fruktansvärd åkomma som helst. Och snart kommer du ut till oss, vi ska få träffa dig, se vem du är, lära känna dig och alla dina knasigheter.
Idag hämtade jag vår bilstol (babyskydd kallas det tydligen...) och tog en sväng på IKEA för att köpa det som behövdes till spjälsängen. Så nu ligger madrassen på vädring, vilket den tydligen ska göra i 72 timmar, och i veckan som kommer hade jag tänkta tvätta upp sängkläderna, och alla kläder, om tre dagar bädda sängen och organisera de små kläderna i byrålådan, påbörja mitt förlossningsbrev och sist men inte minst: packa BB- väskan - i alla fall fudera ut vad som är nödvändigt och påbörja det med. Så det blir en spännande vecka, fylld till bredden med bebis i åtanke <3
Nittio
Publicerat den
90%. Vilken milstolpe, så mycket tid som har passerat, så långt vi kommit.
Känns ofattbart att jag en gång inte ens trodde jag skulle komma förbi vecka tolv, och än mindre att det skulle visa sig en bebis på första ultraljudet. Nu är den onekligen där inne och vi har tagit oss så långt att den om en vecka och en dag vekligen är klar att komma ut, och det är, som de säger, normalt.
90%. I backspegelen har det gått så fort och det känns som att jag kommer missa de sista tio om jag inte är observant.
Den är här, den är hemma.
Publicerat den
Vår fina vagn, jag har suttit och tittat, klämt, gungat och kört den fram och tillbaka, som om jag försöker vagga någon till sömns. Sen har jag bäddat på alla möjliga sätt och plockat fram skötväskan för att få se den in action. Och allt är perfekt, nu fattas bara bebisen. Kom! Nej, kom inte, bli färdig först. Men kom sen, gärna i tid. Så jag kan få bädda ner dig i din mysiga och varma vagn och gå långa promenader.
Efter att jag kört allt skit till soptippen så passade jag på att köra hem till min mamma och hämta hem vagnen, nu finns det ju plats i förrådet och det kändes som att det var på tiden att få hem den, snart är det ju dags att tvätta upp allt och förbereda inför ankomsten. Och ja, som ni förstår så har jag spenderat den senaste timmen med att beundra Lille Skutts vrålåk.
Efter att jag kört allt skit till soptippen så passade jag på att köra hem till min mamma och hämta hem vagnen, nu finns det ju plats i förrådet och det kändes som att det var på tiden att få hem den, snart är det ju dags att tvätta upp allt och förbereda inför ankomsten. Och ja, som ni förstår så har jag spenderat den senaste timmen med att beundra Lille Skutts vrålåk.
Maken är sjuk, förkyld till tusen så nu ska jag ta hand om honom lite, imorgon fortsätter projekt röja-undan-allt inför flytt & bebis. Sen håller vi helg!
Att missa födseln av sitt eget barn..
Publicerat den
Inatt hade jag den märkligaste drömmen på mycket länge. Jag hade varit iväg med min mamma på något ärende o när vi kom hem så hade jag fött barn, på distans. För bebise var hemma, och blev omhändertagen av två andra människor som jag inte kände. De passade honom (för i drömmen var det en pojke). Jag tog upp honom, och skulle amma men det kändes inte som att de kom någon mjölk och efter en stund släppte han. Så jag gick ut i köket och kollade i skafferiet och där stod det ersättning som var superallergiframkallande, och tro på f*n att jag flippade ut! Jag skällde och hade mig på dessa inkompetenta barnpassare som för det första gett MITT barn ersättning utan tillåtelse och ovanpå det hade de inte köpt rätt ersättning, utan något billigt skit som gör barn allergiska.
Under tiden hade tjejen (det var en kille och en tjej som passat bebisen) tagit min son och lagt honom för att sova i ett annat rum, han var inte trött men hon tyckte att han skulle sova, vilket jag motsatte mig eftersom han knappt ammat något och jag ville prova på det andra bröstet också först. Hon ville inte släppa in mig i rummet och där kom ytterligare ett utbrott från min sida - vem tror hon att hon är som ställer sig mellan en mamma och hennes barn?
Tillslut fick jag upp honom och la honom i vagnen och gick min väg, för hos så galna människor kunde man ju inte vara! Det var även här någonstans jag vaknade, och min första tanke var att kolla så bebisen var kvar i magen och därefter: hur i hela friden kunde jag missa födslen av mitt eget barn?
Mycket absurd dröm, inte obehaglig, men fylld till bredden med djupa primitiva, nästan djuriska känslor. Kände mig som en lejoninna när jag försvarade mitt barn.
Har läst att man tydligen kan drömma myckte märkliga saker ju närmre man kommer förlossningen, så de är väl bara att hänga med. :)
Ultraljud nummer två.
Publicerat den
Igår var det alltså dags för tillväxtultraljud. Det var kul att se Lille Skutt igen, men allt var svårare att se eftersom hen nu är så stor att man inte får med hela bebisen i en bild. Men som min barnmorska sagt ligger hen med huvudet ner i mitt bäcken och ryggen längs med min vänstra sida av magen och fötterna vid mitt högra revben (vilket känns när jag sitter ner och inte lutar mig bakåt tillräckligt mycket ;)) och som jag varit övertygad om poängterade hon att Skutt låg och tryckte på min blåsa, skönt att få det bekräftat, de är inget fel på min kisseblåsa, det är en liten människa som lägger hela sin vikt på den.
Hen väger 1,9kg nu och beräknas väga ca 3,2 om den kommer på BF, vilket är inom det normala, men de ville att jag ska komma in på ett till ultraljud i vecka 37 för säkerhetsskull och kolla så att den inte slutar tjocka till sig. I övrigt var alla organ friska och fungerade bra, njurarna fungerade bra vilket visade sig genom att bebisen hade full urinblåsa. Duktig Skutt :)
Vi fick också en 3d bild vilket var intressant. Tydligen är hen lika fotogenisk som sin mor och låg även och tryckte sin näsa mot livmoderväggen så den är helt tillplattad, haha.
Men ja, allt var normalt och bra, en frisk och fin bebis som bara ska tjocka till sig i sju veckor sen är hen så välkommen ut!
