Det var sött o sliskigt men gick ner. Sen tog barnmorskan och gjorde de vanliga kontrollerna, mätte magen som växt ordentligt, hör och häpna! Lyssnade på hjärtat och tog mina värden. Allt var bra och nu ska jag bara vänta till klockan tio för att ta blodprov och se om sockervattnet påverkat mig eller inte. 

SF-mått: 27

Hjärtslag: 150/min

När jag är klar här ska jag bege mig till yogastudion och bygga klart receptionen sen är det bannemig helg :)

Vi lyssnade på hjärtat och det slog på som vanligt och allt såg bra ut. Puh. Tydligen hade min lilla löprunda påfrestat skelettet, så det jag kände var lite foglossning. Och bebisens minskade aktivitet  berodde på att det börjar bli trångt därinne enligt barnmorskan. 

Kändes skönt att få höra att allt är okej, känns också skönt att de tar en på allvar och faktiskt kolla upp och tar sig tiden att förklara. Allt som allt tog tio minuter. Men jag kände mig hörd och att det jag oroade mig för var inget konstigt och att de är ok att undra och känna oro. :) 

Svensk sjukvård får ofta negativ kritik men jag kan bannemig inte klaga. :)

Nu är det fredagsmys hos mig, barnledig, mannen är på företagsfest så jag tänkte unna mig pizza o lite film. 

Hallå! 

Längesedan sist, nu verkligen längesedan, exakt två månader.. 

 

Som jag skrev sist så har jag fått ett nytt jobb som jag kommer påbörja på måndag, och därför valde vi att pausa bebisfabriken tills jag i alla fall jobbat i fyra månader. Men det verkar som att universum hade planerat något annat...

 

I onsdags skulle min mens kommit men dök inte upp, heller inte dagen därpå. Däremot var jag öm i magen och i brösten och tänkte att om inte mensen kommit på lördag morgon (imorse) så tar jag o testar mig, även om de är så gott som omöjligt att jag skulle blivit på tjocken, då vi varit rätt noggranna med att inte ha sex i närheten av beräknad äl. Vaknade imorse, och där fanns inte en tillstymmelse till blod i trosan så jag plockade fram ett test och resultatet kom i samma sekund som jag la ner stickan. Ett stort och starkt plus... 

 

Tog med mig stickan, satte mig bredvid min man (som fortarande sov) och sa "du ska bli pappa.... godmorgon" och visade stickan. 

 

Helt galet, visst försökte vi vänta, men det kom nu och om inte något oförutsett händer, framförallt de kommande 7 veckorna (fram till vecka 12) så blir vi föräldrar i januari. 

 

 

Hur har det gått för resten av er? Och ja, nu är jag tillbaka och kommer uppdatera betydligt oftare, och inom kort lär ni få magbilder också, om det är av intresse dvs. =)

 

Nu ska jag njuta av kvällen (trots tröttheten som lamslagit mig de senaste dagarna) utan illamående.. vilket kom som ett brev på posten idag. 

 

 

Det är som så att jag ska på födelsedagsfirande nu på lördag för en av mina barndomsvänner, och jag vet att det kommer serveras alkohol. Därför har vi planerat in att jag ska ta ett test på lördag morgon för att försöka vara på den säkra sidan. Nu är det som så att jag inte är någon alkoholkonsumerande person vanligtvis, det är ytterst sällan jag dricker, och när jag väl gör det handlar det om max ett gals vin eller en cider. Så det är inte så att jag har någon plan på att supa skallen i bitar.. 

 

Men det är spännande, tycker jag, att ha ett test inplanerat. Och förvånande nog så är det inget som stressar eller pressar mig. Veckan har varit så lugn och skön, jag är nästan chockad själv att jag lyckats släppa alla tankar och all oro som stirrat igång mig de senaste månaderna. Det är så otroligt skönt! I alla fall, lördag morgon är det som gäller, mensen ska vara beräknad där någon gång så det borde kunna ge något svar kan man ju tycka, och vid minsta lilla antydan till plus kommer jag absolut avstå eventuell dryck. Men, samtidigt så blir jag osäker, tänk om de inte visas och jag dricker något, vill inte avstå på grund av onödig oro, eller så, men samtidigt vill jag inte orsaka någon skada... 

Hur tänker ni? 

 

Och sist men inte minst, det är så kul att ni nu är tre som plussat under min bloggtid! Stora Stora grattis till er och jag hoppas att allt går som det ska! 

Nu har jag tagit mig ur testträsket. Vilken lättnad. Testen verkade, såhär i efterhand, ha agerat tvärtemot hur de ska enligt instruktionerna. De ska inte ge utslag de dagar man ej har äl, och sedan superhögt när man har. Jag fick högt utslag i fem dagar, två dagar med nästan inget utslag och nu de sista två dagarna gavs samma utslag som de första. Jag antar att de har funkar bakvänt för mig. Speciellt eftersom jag i lördags fick en liten blödning och på fredagen hade jag som lite mensvärk.

Det känns ju bra att jag inte lär vara infertil i alla fall..

 

Men nu får det vara nog med test, åter till mina två lugna veckor och mys, så får stressen ta sin plats veckan innan mens. Nu är mensen beräknad till den 31/1 så vi får se. Än känner jag ingen tidspress eller stress så jag ska verkligen njuta av all ovisshet och oförmåga att ta reda på något, underbara ovisshet.

 

Hur går det för er? Någon som plussat än?

 

/TJ