Att stå ut..
Publicerat den

Det är vår vecka att ha barnen..Sista dagen idag dock, imorgon blir det dagis och mammans vecka påbörjas. Då ska jag vila ut och styra upp hemmet och bara vara jag, bara med mig själv. Så fantastiskt. :) För mig har det varit otroligt påfrestande och jobbigt att ha med den minsta att göra, dels har hon varit fruktansvärt bråkig och dels har jag inte det tålamod som jag brukar ha. Och de senaste två dagarna har hon varit hemma från dagis eftersom min man trodde hon hade lite feber igår morse, det hade hon inte(!) kan jag säga. Energin och kroppen är på topp och hennes humör i botten. Försöker roa henne och går ut men inget passar. 
 
Och runt omkring mig finns det bara jobbiga barn som gör livet surt för sina föräldrar och jag håller på att bli tokig. Bara igår när vi skulle hämta pappa och storebror på simskolan så var där en unge, i typ 2- års åldern som fullständigt flippade ut om inte hon fick pecis exakt som hon ville, vilket är svårt på en offentlig plats där andra barn också vistas, man kan inte få allt. Hon bara skrek, och skrek, och skrek. Och för tillfället så går jag från lugn och glad till vansinne (känns det som) på en millisekund. Inte för att jag får något utlopp för det, men herregud vad jag önskade att hon bara försvunnit, poff, borta. 
 
Jag har varit omringad av sådana ungar, vilket känns sisådär när man själv väntar barn.. Läste någonstans att de är ganska vanligt att man upplever barn som jobbigare än vanligt vid vecka nio, och jag hoppas så att det stämmer. För såhär står jag inte ut med mig själv. 
 
Jag har slutat jobba nu, jag mådde inte alls bra med att jobba 12 timmar om dagen och snart skulle det vara nattarbete, något jag inte tror är bra för barnet, eller mig för den delen, just nu. Så jag valde att avsluta och söka annat över sommaren och hösten. Det känns riktigt bra i alla fall, jag mår betydligt bättre, både psykiskt och fysiskt.
 
Dessutom kommer jag ha mer till för bloggen, något jag hoppas ni kommer uppskatta. För om nu allt fortsätter som de gjort kommer det snart bilder, det verkar redan som att det händer saker här. Kroppen ändras en hel del, brösten är någon storlek större och magen har blivit hård och putar lite, kan bero på tarmar men det händer saker! Min man tycker det är otroligt spännande och det är mysigt att han vill va så delaktig. 
 
 
 
 






NAMN
 

MAIL


URL





Spara?